Michael Lewis intar rollen som det berättande reportagets fixstjärna
I våras skrev Filter-redaktören Mattias Göransson ett fantastiskt porträtt i Publicistklubbens årsbok om Michael Lewis, den amerikanska journalisten som gjort sig ett namn på att skriva långa, underhållande reportage om banker, länder och män i kostym som krisar ekonomiskt. Texten verkar tyvärr inte finnas på nätet, men Gradvall skrev några rader om den här. I texten inledde Göransson med att beskriva hur Lewis blir intervjuad vid något event i New York, och i publiken satt skribentrussinen Gay Talese och Tom Wolfe och nickade medgivande åt sin adept.
Det var en glädjande bild. Reportageskrivandet har äntligen fått en ny fixstjärna.
Lewis sägs tjäna uppemot 50 000 dollar per reportage och kan i princip leva på att skriva en handfull texter om året. Genom åren har författat oräkneliga tecken i främst Vanity Fair och egna reportageböcker. Nu är han aktuell som författare till boken som filmen Moneyball baseras på. (Bara den kombinationen: Michael Lewis adapteras av Aaron Sorkin och gestaltas av Brad Pitt. Yikes!)
Det senaste jobbet jag läste om honom – om Tysklands roll i den nuvarande europeiska krisen – hade en briljant inledning, där han i princip uteslutande skrev om tyskarnas fixering vid olika lingvistiska variationer av ordet skit, scheisse! Mirakulöst nog lyckades han sy ihop den tråden och tecknade ett av de bästa porträtt av Tyskland jag någonsin läst.
Nu har New York magazine gjort ett porträtt på mannen. Jag har inte hunnit läsa än, men eftersom det är en av världens bästa tidningar som skriver om en av världens bästa skribenter borde det inte vara annat än djupt tillfredsställande journalistporr. Måste-läsning.
Bonuslänkar: Longform har en bra Lewis-guide. Han finns givetvis också på Byliner.
Och bilden? Michael cykelhänger med Schwarzenegger under ett Vanity Fair-jobb. Inga konstigheter.
